emmy

Min gamle vän Emily skriver om högstadietiden
Stulet från hennes blogg.


"När jag började i Stora Vallaskolan så blev jag snabbt bra kompisar med Cindy och Emmy. Så det var vi tre; Cindy, Emmy och Emily. Det var det som gjorde skoldagen mycket roligare och bättre. Även fast lektionerna i sig var oftast tråkiga så brukade det ofta sluta med att vi tre gjorde de roligare tillsammans. I åttan fick vår skola besök utav två elever från Lettland som kom hit på ett, som jag har för mig, studiebesök av något slag. Och så snälla som vi tre var så ställde vi upp för att ta hand om dom under skoltid en vecka. Den veckan innebar en massa engelskpratande, inlärning av opassande lettiska ord, som jag fortfarande kan, McDonaldsbesök, badhus, presentera Lettlänningarna för den svenska kanelbullen och mycket mer roligt. Det roliga var också att vi fick göra det mesta under skoltid, vilket var perfekt. Vi fick en summa pengar varje dag som vi fick göra vad vi ville för och det lovar jag att vi gjorde. De där tjejerna var ju helvilda och ville att vi alla skulle dricka öl under skoltid och pratade en massa om knulla och kukar.

Under de tre åren på högstadiet så hade jag och Emmy engelskaförstärkning istället för tyska och franska då vi var väldigt lata av oss. I början var vi nog ganska ordentliga av oss. För att slippa jobba så försökte vi alltid övertala läraren att vi skulle se på film, men det skedde tyvärr bara en gång. Första förstärkningsläraren vi hade var Ulrika som jag och Emmy snabbt döpte om till ‘Den rabiessmittade hunden', tack vare att det såg ut som om hon hade huggtänder när hon förbannade sig över alla elever. Hon var en ond kvinna och jag tror faktiskt att hon ville mig och Emmy ont nästan jämt. En gång fick jag och Emmy låna en bärbar CD-spelare av en elev under denna lektion. Hon som vi fick låna den av lyssnade på gruppen E.M.M.A och Brandsta city släckers.

- Vad lyssnar du på Ann-Louise? Sa den rabiessmittade hunden.
- Inget! Dom har den... Sa Ann-Louise och pekade bakåt där vi satt.
- GE Ann-Louise tillbaka sin spelareeeeee! Ekade hennes skällande igenom hela klassrummet. Och vi förstod ingenting. Vi som hade frågat snällt om vi fick låna den. Sen när lektionen var slut en kvart senare fick alla gå, utom vi. För tydligen så fick vi kvarsittning för det. Fast vi blev inte sura, istället satt vi och skrattade igenom den lilla kvarsittningen som vi fick, eftersom det var så löjligt roligt.

Den andra läraren vi hade hette Marie har jag för mig och henne kallade vi för ‘Fräda', tack vare dagen Fredag. Hon var alltid sådär fredagsmysig och hennes lektion var den första vi hade på fredagarna. Vi fick jobba mycket med andra arbeten som vi var efter på den lektionen och tur var väl det. Jag kommer ihåg att jag skrev ett arbete om Marilyn Manson på 15 sidor med fakta och bilder tillsammans. Plus även ett arbete om Rammstein på kanske fem sidor. Sen när vi inte var efter i de övriga ämnena så kom jag ihåg att en f.d. vän till mig hade berättat om ett nummer som man ringde och pratade med "snygga killar" som var gratis. Jag berättade detta för Emmy och hon var ivrig att prova numret på en gång. Direkt när man slog numret var det någon som pratade på om att alla var så snygga och att man skulle hitta sin drömpartner på en gång, samtidigt som en klatschig partylåt gick igång á la Leisure suit Larry.

På den tjugofemte tonen fick vi napp. Till början var samtalen rätt oskyldiga, eftersom vi aldrig hade ringt in förut. Det var mest frågor om hur gamla vi var, vad vi gjorde, hur vi såg ut. Jag minns att Emmy drog till med något riktigt roligt som jag än idag kommer ihåg!

- Hallå... vem är du? Sa en äldre man, halvt stönades klockan kvart över åtta på morgonen.
- Det är jag... som är Mirakelkvinnan. Sa Emmy och stönade tillbaka.
- Eh, va?
- Och jag tar hand om alla dina bekymmer och problem.
- Nej fy fan. Sa mannen och klickade vidare. För er som inte vet så tryckte man jämt på nummer tre för att få prata med någon annan. Men tydligen fanns det inte många mer att prata med så det blev oss han fick prata med ytterligare 153 gånger. "Men för fan, inte du IGEN!" hördes det tillslut. Stackarn...

Riktigt svårt att förklara precis allt. Men ack så roligt det var och det förgyllde dessa småtimmar i veckan. En riktigt bra start på fredagen. Oj oj oj, bara för det så måste jag påminna Emmy om detta någon gång. För fan så kul vi hade.

Mirakelkvinnan var en hejare på att krossa hjärtan och våta drömmar. "


Detta är alltså bara en liten del av vad som hände under våran misärabla högstadietid på Stora Vallaskolan i Degerfors.
Vi härjade mycket mera än vad som kan tänkas framgå i förgående text. Exempelvis led jag och Emelie av diverse åkommor titt som tätt. Det var allt från konstiga synfel och migrän till rejäla stukningar av lemmar eftersom vår idrottslärare Lollo var hårdare än självaste Hitler. Hur som helst var det alltså läge att besöka skolsköterskan relativt ofta. Jag och Emily gick alltid dit tillsammans oavsett vem som var sjuk/skadad/hypokondrisk. Och Hon hatade oss! Vad vi än led av tyckte hon att det var dravel. Hon försökte att få det att låta som om hon gjorde sin plikt, men smet i själva verkat ALLTID undan och sa saker i stil med med "avvakta, kontakta din optiker, jag kan INTE ge er remisser dit, återkom imorgon, ring vårdcentralen i stället osv." Allt för att slppa oss.  Jävla stil..

Och för att inte tala om den allra första engelskaläraren Ulla!
Ulla hade jobbar som polis i 20 år, men bestämt på senare dar att hon skulle bli lärare i engelska. Tyvärr fick hon tjänst på Valla, vilket kanske inte är bästa tänkbara start för ett fortsatt fridfullt leverne.
Första lektionen skulle hon presentera sig. Det gick till ungefär så här:

Ulla: Hej, jag heter Ulla, det är jag som är eran nya lärare...
Tystnad. Ulla såg eftertänksam ut.
Ulla utbrister: Det luktar Hasch här inne!!! JAG HAR JOBBAT SOM POLIS I 20 ÅR, OCH JAG KÄNNER IGEN LUKTEN!
Vi elever: ???
Ulla går ett varv i klassrumet och luktar på alla elever. Går tillbaka mot katedern.
Ulla: Jag tror att jag vet vem det är!

Sedan såg inte vi till Ulla igen. Enligt rykten hade Ulla insett efter fem dagar på Stora Valla att läraryrket inte passade henne. Så hon valde att återgå till polisyrket. Tur tyckte vi. Ulla var wierd!
Den rabiessmittande hunden tog över omgående.

Annars hade vi väl ett antal tvister med Margareta, vår SO-lärare (hon skällde ut Cindy så hon började gråta en gång) och våran syslöjdslärare. Därför valde jag och Emily träslöjd till åttan. Det var vi och ca 30 killar. 


MEN, jag måste faktiskt berätta att jag var inte så jävla jobbig som det kanske verkar.
Vissa gillade faktiskt mig.

Kemiläraren Slobodanka exempelvis. Hon gav mig vg i kemi trots att jag var totalt obegåvad. Det enda jag gjorde var att hälsa på jugoslaviska (som hon lärt mig) och glänsa med de ytterst få kunskaper jag hade inom kemin.

Och när vi började nian började en svincool bildlärare på Valla. Hon hette Michaela, kallades Micha, var 26 år och var från Örebroooo! Storstan enligt oss. Hon hade schyssta kläder, pratade inte värmlänska och var på konserter varje vecka på Örebros Alla uteställen. (I Degerfors kunde man inte se liveband. Det enda som hände var stranddagarna som var några dagar varje år i Karlskoga, en mil bort + att E-type spelade någon gång ibland på statt)
Jag tänkte att jag ville vara som henne, och berättade om att jag skulle fly till Örebro från denna misärhåla så fort jag gått ut nian. Tror inte att hon var mäkta imponerad över mina planer, MEN, jag tror inte att hon tyckte att jag var helt dum heller

Hann inte ens gå ur nian innan jag flyttade. Jag, mamma och Alex flyttade redan tre månader innan nian slutade eftersom vi fick en bra lägenhet. Jag och Micha pendlade tillsammans och vi känner varandra än idag.

Är inte lika imponerad av hennes liverne längre som jag var för fem år sedan. Men hon är fortfarande en av dom coolaste jag vet.

Är tacksam över att jag drog,
Vågar inte tänka på hur mitt liv skulle ha varit om jag bodde kvar.